Bula!
Vi anlände för sju dagar sedan till Nadi. Det första vi la märke till var de genuina människorna vi mötte här. Helt annorlunda från dem hetsiga försäljarna runt om i Asien. Här bär även männen kjol och skyller på något som kallas ”Fiji-time”. Begreppet innebär att allt tar den tid det tar, med andra ord ett begrepp för att skylla ifrån sig ansvar. Bussen, kockarna och all övrig personal följer Fiji-time.
Vi började veckan på ett billigt backpacker hostel vid stranden. Utöver stranden var det ett väldigt tråkigt område som inte hade jättemycket att erbjuda om man sitter på en tajt budget. Med pengar verkar det dock som att det ska finnas otroligt fina öar man kan ta båtar till, bl.a. Cast Away ön där filmen med Tom Hanks spelades in.
Efter vår alldeles för korta visit på Hilton, där jag och Viktoria firade hennes 20e födelsedag, tog vi en buss från Nadi halvvägs ner mot huvudstaden Suva. Här befinner vi oss nu och softar vid resorten som kallas Beach House. Det är en resort som är omringad helt av djungel och hav. På dagarna har vi mest tävlat. Tävlat så mycket så att Viktoria börjat tröttna på att vi ska tävla om allt. Men är man uppväxt i en familj med 4 killar ligger det nära till hands. Vi har tävlat i pingis, biljard, schack, kajak, alla möjliga kortspel och i generella faktalekar.
Visumet är klart och vi är mer än redo att börja jobba i Sydney. Vi har egentligen inget val, pengarna är slut och måste in. Vi hoppas vi får tag i ett jobb och en lägenhet så fort som möjligt. Puss och kram!
